Pretraga  
Dnevnik
Kratak film o gostovanju Presernovog gledalisca i Olivera Frljica sa predstavom Izbrisani u Srbiji i kod nas u CZKDu
2.decembar 2013.
ZABRANA PREDSTAVE OLIVERA FRLJIĆA U POLJSKOJ
28.novembar 2013.
SAOPŠTENJE UPRAVNOG ODBORA ASOCIJACIJE NKSS POVODOM KRŠENJA ZAKONA O KULTURI
13.novembar 2013.
Ana Tasić Sudbina izbrisanih iz registra Slovenije 15.10. Politika
15.oktobar 2013.
Povodom predstave Olivera Frljića o „Izbrisanima“ Paraziti su među nama Ivana Matijević DANAS
15.oktobar 2013.
BORIS A. NOVAK IZBRISANI – ETNIČKO ČIŠĆENJE À LA SLOVÈNE
10.oktobar 2013.
Borka Pavićević "Što te nema" Danas 19.07.2013.
22.jul 2013.
Borka Pavićević "Na Gvozdu" 12.07.2013. Danas
13.jul 2013.
GOSTOVANJE PREDSTAVE "IZLET U RUSIJU" MIROSLAVA KRLEŽE U REŽIJI JOVANA ĆIRILOVA NA 2.FESTIVALU "MIROSLAV KRLEŽA" U ZAGREBU, NA GVOZDU
11.jul 2013.
OBELEŽAVANJE 18.GODIŠNJICE OD GENOCIDA U SREBRENICI NA CENTRALNOM TRGU RAULA VALEMBERGA U STOLKHOLMU
11.jul 2013.
Dejan Ilić "O kulturi posle zločina" PEŠČANIK
1.mart 2013.
Saša Ilić "Kultura je u opasnosti" -PEŠČANIK
1.mart 2013.
BETON:MIXER: ZIMSKA PREPISKA Aleksandra Sekulić i Saša Ilić Otkrivanje Letnjeg filma (Nyári mozi) Sabolča Tolnaja
26.februar 2013.
"Presude u korist moćnika" G. Vlaović
4.februar 2013.
Svijest o kontinuitetu patriotskih orgija/Nenad Obradović (preuzeto sa E-novina)
29.januar 2013.
Beše skoro propast sveta - propao je, nije šteta...
1.januar 2013.
ULOGA JNA U RASPADU JUGOSLAVIJE/PRESS CLIPPING
8.novembar 2012.
"KIŠOV OKTOBAR"
5.novembar 2012.
“MAFAF – Nevidljiva istorija, Pogled iz Beograda”/pdf izdanje
3.oktobar 2012.
SLOBODAN ŠIJAN: FILMSKI LETAK
1.oktobar 2012.
INTERVJU (VIDEO) SA SANDROM STERLE NAKON JUČERAŠNJEG PEFORMANSA "VISITING REALITY"
25.septembar 2012.
SUTRA POČINJE BITEF! 12.SEPTEMBAR U 20H
11.septembar 2012.
Dnevni list Danas: Kacin: Ovakva Srbija ne može u EU
28.avgust 2012.
"Slobodan Šijan: Filmski letak" u Puli
3.avgust 2012.
ACTA odbačena u Evropskom parlamentu
5.jul 2012.
OLIVERU FRLJIĆU-NAGRADA BILJANA KOVAČEVIĆ -VUČO
26.jun 2012.
CENTAR GRAD (TUZLA): JAVNA UČIONICA -JAVNO DOBRO
21.jun 2012.
JUGOREMEDIJA I NOVE POLITIKE SOLIDARNOSTI: "IZLET U RUSIJU" MIROSLAVA KRLEŽE U REŽIJI JOVANA ĆIRILOVA u proizvodnim pogonima PENPHARME u Zrenjaninu
12.jun 2012.
TREĆI FESTIVAL STRIPA "NOVO DOBA" -PRILOG NA B92
6.jun 2012.
BJORN MOSSEBERG: IZLOŽBA FOTOGRAFIJA:100 FOTOGRAFIJA SRBIJE
30.maj 2012.
NEW POLITICS OF SOLIDARITY: I NEED A COUNTRY RIGHT HERE!
23.maj 2012.
GLAS ZA PROMENE
14.maj 2012.
FOTOGRAFIJE SA PREMIJERE PREDSTAVE "IZLET U RUSIJU" MIROSLAVA KRLEŽE U REŽIJI JOVANA ĆIRILOVA/ FOTO: Srđan Veljović
11.maj 2012.
MEDIJSKA ARHEOLOGIJA U SARAJEVU
27.april 2012.
Zorica Jevremović: ZA PRAMEN KOSE
17.april 2012.
GOSTOVANJE MILUTINA MILOŠEVIĆA U EMISIJI "HOĆU DA ZNAM" NA TELEVIZIJI B92
22.mart 2012.
POČETAK PROBA "IZLETA U RUSIJU" MIROSLAVA KRLEŽE U REŽIJI JOVANA ĆIRILOVA
19.mart 2012.
SEMINAR: SEKO MEHANIZAM I KORIŠĆENJE PRETPRISTUPNIH FONDOVA EU"
15.mart 2012.
FOTOGRAFIJE: MINI TEATAR IZ SLOVENIJE: MACBETH POSLE ŠEKSPIRA
14.mart 2012.
INTERVJU : Ivica Buljan LJUDSKO TELO JE PROVOKACIJA
12.mart 2012.
INTERVJU SA MILENOM ZUPANČIČ
7.mart 2012.
(NE)VIDLJIVI STRIP O POD-SLUČAJU UGRIČIĆ
29.februar 2012.
SNIMAK TRIBINE "DOK BELI ANĐELI SPAVAJU" 25.01.2012.
2.februar 2012.
ZORICA JEVREMOVIĆ: JUGOSFEROM U VRATA
31.januar 2012.
VIDEO: JAVNO SNIMANJE EMISIJE PEŠČANIK "POD ASFALTOM KALDRMA -POD KALDRMOM SRBIJA (POLITIČKA POZADINA "SLUČAJA UGRIČIĆ" 26.1.2012.
30.januar 2012.
JAVNO SNIMANJE EMISIJE "PEŠČANIK" U CZKD:SVE NAŠE ANOMALIJE - POLITIČKA POZADINA SLUČAJA UGRIČIĆ
27.januar 2012.
ZLI DUSI I OTVORENI LOV
26.januar 2012.
ISKUSTVO DRUŠTVENOG CENTRA U NOVOM SADU
17.januar 2012.
UMETNICI O EU-U: POBUNA JE NAJVAŽNIJA EUROPSKA TRADICIJA
16.januar 2012.
DA LI ŽIVIMO U DRUŠTVU U KOM POMAŽEMO JEDNI DRUGIMA?
7.oktobar 2011.
IN MEMORIAM DRAGAN KLAIĆ (1950-2011) Katarina Pejović
29.avgust 2011.
NAKON IZLETA U AGRAM NA RUBU PAMETI
11.jul 2011.
izlet/rubu/agram/u/pameti/na -Izlet u Agram na rubu pameti ČOVJEK POSLIJE SVOJE SMRTI HODA GRADOM
7.jul 2011.
NARRATIVE REPORT: FREEDOM CONTAINERS: TRIP/EDGE/AGRAM/REASON/ON
7.jul 2011.
Internacionalni prolećni Laserski samit jeftine grafike Umetnost do kraja
16.maj 2011.
PERFORMANS "SVJEDOK" MIKIJA TRIFUNOVA
6.maj 2011.
PROJEKCIJA FILMA "GODINE KOJE SU POJELI LAVOVI", 3.maja u 19h
3.maj 2011.
IZLOŽBA FOTOGRAFIJA DRAGANA KUJUNDŽIĆA I SAMIRA DELIĆA "GRADSKI RUDARI"
28.april 2011.
NEW BORN - ČETIRI PRIŠTINSKA DANA NOVE POLITIKE SOLIDARNOSTI-REPORT
20.april 2011.
POČINJE PROJEKAT "NOVE POLITIKE SOLIDARNOSTI" U PRIŠTINI
15.april 2011.
IZLOŽBA "KO JE TEBI REIHL KIR" U SARAJEVU
18.mart 2011.
Pismo saučešća ambasadoru Japana
14.mart 2011.
Nove politike solidarnosti
23.februar 2011.
Sadržaoci slobode
25.januar 2011.
SEMINAR "HLADNI RAT - PROŠLOST, SADAŠNJOST, BUDUĆNOST"
1.decembar 2010.
Konferencija srednjoškolaca: „ Mladi Srbije: Vidi, pokreni i promeni“ CZKD, 10 – 12. decembar 2010. godine
30.novembar 2010.
Autonomni ženski centar u CZKD-u
29.novembar 2010.
Beogradski centar za ljudska prava u CZKD-u
28.novembar 2010.
GLASOVI ŠVEDSKE
13.oktobar 2010.
Otvaranje izložbe "Ko je tebi Reihl-Kir?" u Zagrebu
17.septembar 2010.
"Will You Ever Be Happy Again" osvaja prestižnu holandsku nagradu „BNG Nieuve Theаtermаkers Prijs 2010“
14.septembar 2010.
CZKD (PAVILJON VELJKOVIĆ) - STARI I NOVI KROV, PRE I POSLE ADAPTACIJE
4.septembar 2010.
NOVA INTERNET PREZENTACIJA IZDAVAČKE KUĆE "BIBLIOTEKA XX VEK"
28.septembar 2009.
PROMOCIJA KNJIGE "VJEŽBANJE EGZILA" DRAGANA KLAIĆA 31.MART 2006.GODINE U 18H
31.mart 2006.
OBELEŽAVANJE 18.GODIŠNJICE OD GENOCIDA U SREBRENICI NA CENTRALNOM TRGU RAULA VALEMBERGA U STOLKHOLMU
11.jul 2013.
OBELEŽAVANJE 18.GODIŠNJICE OD GENOCIDA U SREBRENICI NA CENTRALNOM TRGU RAULA VALEMBERGA U STOLKHOLMU


 

 Obeležavanje 18.godišnjice od genocida u Srebrenici održava se danas na centralnom trgu Raula  Valemberga, u centru Stokholma u 14 casova. Organizator ove godine je švedska antirasistička organizacija EXPO u saradnji sa bosanskohercegovačkom organizacijom APU-network koja afirmise akademike, poduzetnike i umjetnike bosanskohercegovackog porijekla nastanjene u Švedskoj.

Više o ovim organizacijama, možete pročitati na sledećim linkovima:

EXPO http://expo.se/2010/about-expo_3514.html

Obeležavanje ce se održati istovremeno u jos 4 grada u Švedskoj, ali centralna manifestacija ce se odrzati u Stockholmu.

Centralni događaj počinje  u 14.00 kada će  se osim o par švedskih predstavnika koji su angazovani po pitanjima Srebrenice, Jasenka Selimovića (zamenika ministra za imigraciju), obratiti i Borka Pavićević, direktorka Centra za kulturnu dekontaminaciju.

Jedna od objava u današnjoj štampi u Švedskoj:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vart-ansvar-att-inte-glomma_8337562.svd

 

Vårt ansvar att inte glömma

Srebrenica 1995 är ännu ett av mänsklighetens nederlag. Dessa händelser borde vara allmän kunskap – men är det inte. Okunskapen gör oss sämre rustade att hantera dagens främlingsfientlighet, skriver Jasenko Selimovic och Borka Pavicevic.

I dag är minnesdagen för folkmordet i Srebrenica där runt 8000 män och pojkar avrättades mellan den 13 och 22 juli 1995 . Bilden är tagen vid minnescentret Potocari i närheten av Srebrenica, Bosnien.

I dag är minnesdagen för folkmordet i Srebrenica där runt 8000 män och pojkar avrättades mellan den 13 och 22 juli 1995 . Bilden är tagen vid minnescentret Potocari i närheten av Srebrenica, Bosnien. Det finns naturligtvis olika personliga, subjektiva, upplevelser av kriget. Men det finns inte tre sanningar.

 

    Jasenko Selimovic och Borka Pavicevic

Varje år den 11 juli, på minnesdagen för folkmordet i Srebrenica, påminns vi om att mellan den 13 och 22 juli 1995 avrättades ungefär 8000 män och pojkar av i huvudsak Karadzics och Mladics bosnien-serbiska armé. Syftet var att förinta hela den muslimska befolkningen i östra Bosnien, endast för att de var muslimer. Män och pojkar skildes från sina familjer eller togs som krigsfångar och eskorterades med bussar och lastbilar till avrättningsplatser. De hämtades fram i grupper om tio, ställdes upp på rad, ofta med förbundna ögon och händer, och avrättades. Ordern var ”inte en enda får överleva”. Kroppar kastades i floden, begravdes i massgravar. Brottet krävde makalös organisering och kapacitet: grävmaskiner, utrustning, en hel tross. För att gömma brottet grävdes senare gravarna upp och kroppar flyttades till sekundära gravar, varifrån alla ännu inte har identifierats. Att hitta familjen, rekonstruera en människa från dess sönderslitna rester, är ett traumatiskt uppdrag, svårt på ett personligt men också på ett vetenskapligt och moraliskt plan.

Vi försöker minnas det i dag. Denna dag försöker vi rekonstruera vårt ansvar. Acceptera att priset för att inte leva ensamma, priset för att dela vårt liv med andra, är att ta ansvar för det som hände dem som har levt med oss. I dag försöker vi minnas det för den artonde gången.

Srebrenica i juli 1995 är ännu ett av mänsklighetens nederlag i den europeiska nära historien. Dessa händelser borde vara allmän kunskap. Det finns mer än tillräckligt med dokumentation. Nuförtiden vet vi mer eller mindre vad som hände timme för timme. 6139 kroppar är DNA-identifierade. 30 direkta och ett hundratal indirekta rättegångar har avslutats i krigstribunalen i Haag (ICTY). Ett 90-tal domare har avkunnat domar direkt knutna till Srebrenica, cirka 4000 vittnen är hörda. Ändå förnekar många fortfarande folkmordet. Både i Sverige och i Serbien. För att inse och acceptera det svåraste behöver man inte bara fakta, man behöver en vilja också.

Denna okunskap, förnekelse och brist på empati finns överallt. Den finns hos nationella televisioner i våra länder (kom ihåg filmen ”Staden som offrades” som SVT visade), men även hos institutioner, skolor, nyhetsbyråer och så vidare. Många svenskar har knappast fått lära sig vem som krigade mot vem i forna Jugoslavien. Vilket utnyttjas av dem som vill förneka folkmordet. EU-parlamentet accepterade den 15 januari 2009 resolutionen om Srebrenica, där man uppmanar EU och länderna på västra Balkan att högtidlighålla 11 juli som minnesdagen för folkmordet i Srebrenica. Redan 2005 krävde åtta NGO (non-governmental organization) att Serbiens parlament accepterar en deklaration som fördömer folkmordet och kräver respekt för offren. Frågan är varför den fortfarande inte har accepterats? Hur skulle världen se på Serbien om man lyckades ta detta viktiga steg? I Serbien finns den nödvändiga kunskapen men den förträngs om och om igen.

Vi finner denna okunskap och förnekelse skrämmande och den kränker offren. Att förneka ett folkmord är att förinta offren på nytt genom att inte erkänna deras lidande. Vi kan inte rädda människorna som avrättades. De är döda. Det vi kan göra är att bekämpa folkmordsförnekelse och att se till att kunskap om folkmordet blir tillgänglig för så många som möjligt. Det är vår moraliska skyldighet.

Denna okunskap leder också till en relativisering av sanningen. Man hör ofta påståendet att det finns en serbisk, en kroatisk och en bosnisk sanning om vad som hände i forna Jugoslavien. Det är ett missförstånd. Det finns naturligtvis olika personliga, subjektiva, upplevelser av kriget. Men det finns inte tre sanningar. Kan inte finnas. Hur många människor som slaktades, våldtogs, på vilket sätt, hur djupa knivens sår var – om detta kan inte olika sanningar råda. Om krigets skändligheter kan bara en sanning råda, vem som än har begått dem.

 

Slutligen leder denna okunskap till att vi är sämre utrustade att hantera vårt nu. Hade vi lärt oss någonting om mekanismerna bakom kriget i forna Jugoslavien skulle vi förstå att de främlingsfientliga som börjar dyka upp överallt i Europa använder sig av liknande retorik och skapar samma motsättningar, bara i mindre skala. Åkessons, Le Pens eller Vlaams Belangs retorik är lik Milosevics. Historien upprepar sig inte, situationen i forna Jugoslavien är inte samma som den i dagens Sverige, Frankrike eller Belgien. Men kunskap om det förflutna hjälper oss att kasta ljus över vårt nu.

Vi är djupt övertygade om att det kan göras mycket mer i våra länder för att sprida kunskap om alla de brott som begicks 1991–1995 i forna Jugoslavien. Haag-tribunalen har gjort ett fantastiskt arbete med att dokumentera, samla bevis och vaska fram sanningen om kriget. Men den kunskapen förblir till stor del instängd mellan tribunalens väggar. Satsningar på att sprida kunskapen måste göras, aktörerna och myndigheterna måste få nödvändiga resurser att förvalta och sprida denna kunskap, kulturens roll i spridningen av kunskapen erkännas. Demokratistöd till civila samhället som kämpar för att sprida sanningen och granska läroböcker måste utökas. Särskilt efter att tribunalen snart avslutar sitt arbete. Haag-tribunalen har lyckats minska antalet lögner. Detta arbete får inte vara förgäves.

 

JASENKO SELIMOVIC

folkpartist

BORKA PAVICEVIC

författare, dramaturg, grundare (1994) av Centret för kulturell avgiftning i Belgrad, Serbien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

images
   
       

Centar za kulturnu dekontaminaciju, Paviljon Veljković, Birčaninova 21, 11000 Beograd
Tel/fax: (+381 11) 2681-422 Tel: (+381 11) 361-0270, 361-0954, email: info@czkd.org
web development by dominator for czkd (c) 2008-2019